Olof Palme Citat

Famous Quotes

Jump to: navigation, search

Olof Palme (30 januari 1927 – 28 februari 1986) var en svensk politiker (socialdemokrat) och Sveriges statsminister 1969–1976 och 1982–1986.

Innehåll

Tal

"Idéerna är döda säger somliga. Ungdomen går till dukat bord säger andra, till ett samhälle som byggts färdigt. Vårt svar är: vi står ännu bara i begynnelsen. Den demokratiska socialismen har aldrig tett sig mera nödvändig, aldrig haft större uppgifter än i den framväxande solidaritetens värld. Kampen för idéerna måste för dagens unga socialister te sig mera lockande och tjusande än någonsin. Å ena sidan känner vi problemens svårighet, å andra sidan är vi medvetna om våra möjligheter. Vi går mot framtiden med kunskapen som instrument och övertygelsen som drivkraft. Och uppgiften kan aldrig bli för stor. Ty politik, kamrater, det är att vilja något."

Tal vid SSU-kongressen den 12 maj 1964. Citerad i Boken om Olof Palme. Hans liv, hans gärning, hans död (Tidens förlag, 1986)


"Demokratin är fast förankrad här i landet. Vi respekterar de grundläggande fri- och rättigheterna. Grumliga rasteorier har aldrig funnit fotfäste. Vi betraktar oss gärna som fördomsfria och toleranta.
Men så enkelt är det ändå inte. Fördomen behöver inte förankras i någon vederstygglig teori. Den har ett mycket enklare ursprung. Fördomen har alltid sin rot i vardagslivet. Den gror på arbetsplatsen och i grannkvarteret. Den är ett utlopp för egna misslyckanden och besvikelser. Den är framför allt ett uttryck för okunnighet och rädsla. Okunnighet om andra människors särart, rädsla för att förlora en position, ett socialt privilegium, en förhandsrätt.
En människas hudfärg, ras, språk och födelseort har ju ingenting med mänskliga kvalitéer att göra. Att gradera människor med sådan måttstock står i bjärt kontrast till principen om människors lika värde. Men den är skamligt enkel att ta till för den som känner sig underlägsen - på arbetsplatsen, i sällskapslivet, i konkurrensen om flickan eller pojken.
Därför ligger fördomen alltid på lur, även i ett upplyst samhälle. Den kan blossa ut i ett stickord, en obetänksam replik, en nedrighet i det lilla. Kanske menar den som handlar inte så illa. Men för den som träffas kan det riva upp sår som aldrig läks. De flesta av oss människor har ett behov att hävda oss gentemot andra. Och då står fördomen mot den avvikande - utlänningen, främlingen - till förfogande som en sista skans."

Radioanförande 25 december 1965. Citerat i Olof Palmes bok Politik är att vilja (Prisma, 1968), s. 64-65. Talet återges till musik på gruppen The Latin Kingss skiva "Mitt Kvarter" under namnet "Fördomar 2"


"Jämlikheten är en utopi som ännu är långt ifrån förverkligad i det svenska samhälle där så mycket av gamla klassfördomar och reella klasskillnader lever kvar. Och det är en utopi som ständigt måste formuleras på nytt och ständigt erövras på nytt. Ty i en dynamisk utveckling ligger ständigt faran att nya privilegier skall befästas, nya gränser ritas ut och nya klyftor grävas upp mellan människorna. I strävan till jämlikhet ligger en väsentlig del av socialismens särprägel och framtidsuppgift."

Tal vid Broderskapsrörelsens kongress i Gävle 30 juli 1965. Citerat i Olof Palmes bok Politik är att vilja (Prisma, 1968), s. 181-182


"Folkens längtan efter frihet kan icke nedslås med våld. Den kommer att leva och den kommer till sist att segra."

Tal i Malmö 21/8 1968 efter Sovjetunionens inmarsch i Tjeckoslovakien.


"För oerhört många människor i det här landet representerar partiet en trygghet. Kanske ibland lite gråmelerad och vardaglig. Men med en fasthet i grundvärderingarna och i det praktiska handlandet som skapat förtroende. Detta förtroende och denna trygghet är helt enkelt en viktig del av många människors tillvaro.
Socialdemokratin har kunnat vara radikal därför att den representerar stabilitet. Däri ligger ingen motsättning. Hos oss människor finns alltid en oro för det okända och oprövade. Vi är beredda att acceptera det om steget är förankrat i nuets erfarenhet, om det innebär ett fullföjande av en handlingslinje. Det finns naturligtvis situationer då förtvivlan är så stor att man är beredd att kasta allting över ända för att omedelbart skapa någonting helt nytt. I det gamla Fattig-Sverige fanns en sådan förtvivlan, sprungen ur nöd och arbetslöshet. Men socialdemokratin valde likväl den fredliga, stegvisa samhällsomdaningens väg. Den håller vi fast vid."

Tal vid den socialdemokratiska partikongressen, 4 oktober 1969. Citerad i Boken om Olof Palme. Hans liv, hans gärning, hans död (Tidens förlag, 1986).


"Man bör kalla saker och ting vid deras rätta namn. Det som nu pågår i Vietnam är en form av tortyr. Det kan inte finnas militära motiv för bombningarna. Militära sagesmän i Saigon har förnekat att det skulle pågå en nordvietnamesisk uppladdning. Det kan inte rimligen bero på vietnamesernas halsstarrighet vid förhandlingsbordet. Motståndet mot oktoberöverenskommelsen i Paris kommer - som New York Times påpekar - framför allt från president Thieu i Saigon.
Det man gör är att plåga människor, plåga en nation för att förödmjuka den, tvinga den till underkastelse inför maktspråk.
Därför är bombningarna ett illdåd.
Därav finns det många i modern historia. De förbinds ofta med namn. Guernica, Oradour. Babij Jar, Katyn. Lidice. Sharpeville och Treblinka.
Våldet har triumferat. Men eftervärldens dom har fallit hård över dem som burit ansvaret.
Nu finns ytterligare ett namn att foga till raden. Hanoi - julen 1972."

Pressmeddelande från Olof Palme julen 1972 (det s.k. "jultalet"). Citerat ur Olof Palmes "Att vilja gå vidare" (Tiden 1974)


"Herr Bohman hade nyligen ett möte i en sporthall. Där höll han ett tal. Jag har läst det talet. Det prägaldes av en gammaldags aggressiv konservatism. Det innehöll mycket av hat och skymford mot socialdemokratin. Socialdemokrater är maktfullkomliga, besinningslösa, självgoda, präglade av förmyndaranda och avundsjukans elände m m. Min blygsamhet förbjuder mig att nämna över vilken socialdemokrat herr Bohman sida upp och sida ner särskilt öste sin vredes och sin illviljas skålar."

Olof Palmes anförande i riksdagen den 4 juni 1973. Citerat ur Olof Palmes "Att vilja gå vidare" (Tiden 1974)


"Detta är första gången en svensk regeringschef besöker Latinamerika. Jag har mött en kontinent där kraven på en förändring ljuder starka. Vad dessa länder begär är något ganska självklart: att själva få forma sin framtid, att skapa välstånd för sina folk på grundval av egen förmåga och egna naturresurser. I denna världsdel finns omätliga rikedomar i form av mänskliga och materiella resurser. Att frigöra dessa slumrande resurser är en väldig uppgift.
En grundläggande förutsättning är att de används för de egna folkens välfärd. Det program för en ny ekonomisk världsordning, som FN:s generalförsamling antagit, är ett viktigt steg på väg mot ett världsomfattande samarbete mellan stater på rättvisa villkor. I Latinamerika tillhör Kuba de länder som länge gått i bräschen för sådana krav, och för en strävan till ekonomisk frigörelse, "la segunda independencia".
Kära vänner, jag kan försäkra er att en växande svensk opinion med intresse och sympati följer denna strävan till interamerikansk solidaritet och oberoende. Det är en utveckling som borde välkomnas i alla länder, inte motarbetas. Ty så länge orättvisor, utsugning och misär råder kan ingen verklig fred och avspänning i världen uppnås.
Får jag sluta med att tacka för att ha fått detta tillfälle att tala till Er, tillsammans med Fidel Castro, på denna historiska plats.
Leve vänskapen mellan Sverige och Kuba! Leve solidariteten mellan folken! Viva Cuba independiente!"

Tal av Olof Palme den 29 juni 1975 vid massmötet i Skolstaden "26 juli" i Santiago de Cuba (återgett av Kubas ambassad i Stockholm).

"Vi ses igen, kamrater!
Vi ses i Folkets hus, i studiecirkeln, vid möten i arbetarekommun och i facket. Vi ses igen i futten på byggarbetsplatserna, under rasten klockan 9:15, någonstans mellan mackan och kortleken, en stunds politik. Vi ses igen efter 1 timma och 48 minuter när Gunnar Sträng avslutat en kort inledning på en distriktskongress.
Vi ses igen i valstugan, dessa den svenska sågverksindustruns kuttersmycken, vid bråten av valsedlar och broschyrer, med ivriga människor som frågar och skall få svar.
Vi ses igen i portgången med packen av broschyrer. Du tar uppgång A och jag tar uppgång B. Framför Konsum, i planteringen, på torget, i hörnet mot Storgatan, vid fabriksgrinden klockan 7 en kulen morgon, i Stockholms city på tunnelbanestationen med glesa turer och 70-kort.
Vi ses på Götaplatsen med facklorna och fanorna och sången, när folket kommer från varven och verkstäderna. Vi ses igen, kamrater, någonstans i skärningspunkten mellan drömmen och slitet, i människornas möte till prövande samtal och gemenskap. Vi ses igen, kamrater."

Ur Olof Palmes avslutningstal vid 1975 års partikongress. Citerad i Boken om Olof Palme. Hans liv, hans gärning, hans död (Tidens förlag, 1986).


"Werner börjar få rutin på att uttala sig mot sina partibröders illdåd i olika delar av världen. Men han borde fråga sig om det inte är något fel på leninismen."

Palme vid vårriksdagens allmänpolitiska debatt 1980. Debatten gällde Sovjetunionens intåg i Afghanistan.


"Visst är jag demokratisk socialist. Jag är det med stolthet över vad denna demokratiska socialism har uträttat i vårt land, jag är det med glädje för jag vet att vi har viktiga arbetsuppgifter framför oss efter det borgerliga vanstyret. Visst är jag demokratisk socialist; som Branting när han genomförde rösträtten; som Erlander när han byggde ut den sociala tryggheten och ATP. Det handlar om solidaritet och omtanke människor emellan."

Olof Palme i TV:s partiledardebatt 1982. Citerad i Boken om Olof Palme. Hans liv, hans gärning, hans död (Tidens förlag, 1986).

Övriga citat

"Apartheid är en unik form av ondska. Det är den enda form av tyranni som brännmärker en människa ända från födseln på grund av hennes hudfärg. Barnets öde avgörs i samma ögonblick som befruktningen äger rum."

Olof Palme, 1977.


"Det spelas pingpong mellan moderaterna och UD:s tjänstemän, det är den där jävla Bildt, att sprida ut hemliga uppgifter är en brottslig handling."

Olof Palme i intervju i Dagens Nyheter, 20/2 1983, angående debatten om främmande ubåtar i svenska skärgården.


"Jag vill påstå att moderaterna är en säkerhetsrisk för den svenska säkerhetspolitiken. Det har jag länge upplevt, men jag har väntat till just den här utrikesdebatten för att få tillfälle att säga det."

Olof Palme i riksdagens utrikespolitiska debatt, 16/4 1983.


"Hälsa honom att den svenska utrikespolitiken inte är några pajaskonster. Det är inte hä hä och hep hep."

Olof Palme om Ulf Adelsohn, riksdagens utrikespolitiska debatt, 16 /4 1983.


"Detta förslag är inte första steget. Det är steget."

Olof Palme, riksdagssdebatten om löntagarfonderna, 21/12 1983.


"Vi sysslar inte med antisovjetism"

Olof Palme i tal på socialdemokraternas partikongress 1984. Citerad i Per Ahlmarks Vänstern och tyranniet (Timbro, 1995) ISBN 9175662868


"Men därmed har också broarna rivits om säkerhetspolitiken. Jag beklagar det mycket djupt. För det betyder att ni söker strid över hela fältet. Det betyder att man måste säga att ett borgerligt regeringsskifte skulle innebära en förändring av Sveriges utrikespolitik. Och enligt min mening en allvarlig fara för Sveriges fred."

Allmänpolitisk debatt i riksdagen den 6 februari 1985, samma dag som den borgerliga oppositionen yrkade på misstroendeförklaring med anledning av ett uttalande av utrikesminister Lennart Bodström. Källa: radioprogrammet Olof Palme och utrikespolitiken av Thomas Hempel från 2000 (rtsp://lyssna.sr.se/p1/nyhetsverktyg/P1_032133QV_2005-12-19_143453.rm)

Andra personer om Olof Palme

"Efter den lika och allmänna rösträttens genomförande i vårt land, dvs efter första världskriget, har ingen svensk regeringschef i fredstid varit så pigg att ta avstånd från vissa demokratier som Palme, och så ivrig att betona gemenskap med ett antal diktaturer. Man kan också säga att ingen statsminister i vårt land under 1900- talet gett så pregnanta eller känsloladdade uttryck för avsky, oberoende av om det gällt en fri eller ofri nation. Ofta var Palme ovillig att medge att ett land som han prisade byggde på terror, eller att en nation han fördömt var en folkstyrelse.
[...]
Den som vägrar lära sig hur mycket som kommunism, fascism och nazism har slitit sönder står i regel rådvill inför konfrontationer i vår tid. Han tar stora steg tillbaka från de insikter som 1900- talet borde ha tvingat på oss alla. I den meningen, och med tankepå den roll som den omvända rasismen spelade i hans politiska åskådning, ser jag Olof Palme som en ofta reaktionär utrikespolitiker."

Per Ahlmark i Det öppna såret (Timbro, 1997) ISBN 9175663619


"Palmepanegyrikindustrin har andra avsikter, värderingar och bilder av verkligheten. Sällan blir de redovisade annat än i svepande sammanfattningar. För skönmålarna handlar det mer om att etablera en myt än att söka sanningen.
Det gäller främst att befästa tron att socialdemokratin alltid vetat bäst hur utrikespolitik i Sverige ska bedrivas. Inte ens uppenbara fiaskon från Palmes tid eller senare – kallsinnet inför Baltikum före befrielsen, fascinationen inför Castros Kuba, närmast hatfyllda formuleringar om Israel och positiva omdömen om demokratin i Khomeinis rike, de bugande orden inför Saddam Hussein och de kyliga orden om FN-alliansen, vänligheterna om Honecker etc – 221 har partiets ledande män och kvinnor velat erkänna. Fasaden får inte rämna."

Per Ahlmark i Det öppna såret (Timbro, 1997) ISBN 9175663619


"Han förstod inte alltid den grundläggande socialdemokratiska regeln, att först kommer alltid, alltid demokratin. Den är helt avgörande. Sedan kanske man kan bygga samhället mer socialistiskt. Palme tänkte ofta i den andra riktningen. Han var svag för socialistiska diktatorer."

Göran Persson yttrar sig om Olof Palme under en frukost på Harpsund. Citerad i Olle Svennings bok Göran Persson och hans värld (Norstedts Förlag, 2005) ISBN 9113013912


"Det han stod för då skulle man kunna tillämpa i dag som praktisk politik. (...) Och vad gäller internationella frågor så får man tyvärr konstatera att några av de frågor som engagerade honom ännu lever kvar."

Göran Persson i Dagens Nyheters nätupplaga, 28 februari 2006.

Externa länkar

Svenska Wikipedia har en artikel om:
Olof Palme

Olof Palmes minnesfonds ljudarkiv: